Instruktioner i samband med operation

Här hittar du viktig information kring vad du ska tänka på inför och efter din operation.

Ska du opereras på underbenet?

Ur läkningssynpunkt är det viktigt att använda en stödstrumpa minst 1 vecka innan ingreppet samt 4 veckor efter ingreppet.
För att erhålla en stödstrumpa går du till ditt apotek där de ska mäta ditt ben och tala om vilken stödstrumpa du ska använda. Du kan även kontakta din vårdcentral för att hjälpa dig.

Behöver jag sätta ut mina blodförtunnande läkemdel?

Nej, men det är väldigt viktigt att du talar om för oss att du äter blodförtunnande läkemedel.

I det fall du står på läkemedlet Waran är det bra om du har möjlighet att ta ett PK-INR värde (blodprov) samma morgon som operationen. 

Efter operationen
  • Tryckförbandet (det stora) ska du ta bort dagen efter ingreppet.
  • Närmast såret, direkt på stygnen sitter kirurgtejp eller Steri-Strip som ska sitta tills stygnen ska tas bort. Faller tejpen av så fäster du en ny remsa kirurgtejp. Tejpen finns att köpa på apoteket. Införskaffa gärna kirurgtejpen innan ingreppet så du har den till hands.
  • Området ska hållas snustorrt i 3 dagar, efter det tål det lite vattenstänk och om tejpen blir blöt kan man klapptorka den torr direkt efteråt.

Hur länge stygnen ska sitta talar vi om för dig vid operationen.    Stygnen brukar i regel sitta:
- ansiktet: 5-10 dagar.
- resten av kropp förutom underben/rygg: 2 veckor
- underben/rygg: 3 veckor.

IMG_7023 (kopia)
IMG_6902 (kopia)

 Information kring övriga ingrepp

 

Frysning- kryoterapi

Du har genomgått kryokirurgi (frysbehandling) av huden. Efter denna behandling kan huden bli röd och svullen. Ibland bildas en liten blåsa. Hudreaktionen är tydligast under ett par veckor.

Tvätta behandlat område med vatten och svag tvållösning. Undvik plåster och förband. Lufta så mycket som möjligt. När en skorpa bildats kan du gärna använda en mjukgörande kräm. Helt utläkt är man i regel efter 4-6 veckor.

Planexcision

Du har genomgått en planexcision vilket är en ytlig operation i huden. Efter ingreppet plåstrades såret om med ett förband som ska sitta under det närmaste dygnet. Du tar lättast bort förbandet genom att fukta området i duschen så att det lossnar. Operationsområdet kan vätska och vara lite lättblödande de första dagarna efter ingreppet. Tvätta behandlat område med vatten och svag tvållösning. Undvik plåster och förband, lufta så mycket som möjligt. När en skorpa bildats kan du gärna använda mjukgörande kräm. Helt utläkt är man i regel efter 4-6 veckor.

Stansbiopsi

Du har genomgått en stansbiopsi vilket är en provtagning av huden. Efter ingreppet plåstrades såret om med ett förband som ska sitta under det närmaste dygnet. Du tar lättast bort förbandet genom att fukta området i duschen så att det lossnar.

Tvätta behandlat område med vatten och svag tvållösning. Undvik plåster och förband, lufta så mycket som möjligt. När en skorpa bildats kan du gärna använda mjukgörande kräm. Helt utläkt är man i regel efter 4-6 veckor.

PDT - Fotodynamisk terapi

PDT står för fotodynamisk terapi och används till behandling av solskador. Behandlingen går till på följande sätt: 

  • Först skrapar läkaren berört område med ett sandpapper eller en kurette. 
  • Sedan läggs en behandlingssalva (Metvix) på och täcks med plåster. 
  • Efter tre timmar kommer du tillbaka till mottagningen. 
  • Behandlingsområdet belyses med ett särskilt rött sken i ca 10 minuter. Behandlingen kan svida och bränna. Tillsammans med personal kyler man ner området för att göra behandlingen så behaglig som möjligt. 
  • Efter behandlingen blir området sårigt. Under denna period tvättar du området med tvål och vatten. Använd inga plåster utan låt området lufttorka. 
  • I vissa fall beroende på solskada upprepas behandlingen efter en vecka.

Värt att tänka på: 

  1. Behandlingskrämen (Metvix) får du på recept och tar med dig den till mottagningen i samband med din behandling. 
  2. Tänkt på att beställa Metvix på apoteket i god tid innan din behandling. 
  3. Metvix är en kylvara, så förslagsvis beställer du den på ett Apotek nära mottagningen och hämtar upp den samma dag inför din behandling. 

Patientbroschyr: Fotodynamisk terapi (PDT)

Dagsljus PDT - mot solskador

PDT står för fotodynamisk terapi och används till behandling av solskador under sommar halvåret (maj till september). 

  • Först smörjer man in sig med solskydd
  • Efter 15-20 minuter räfflas området som ska behandlas med hjälp av ett sandpapper.
  • En kräm som ska skapa inflammation i området appliceras
  • Inom 30 minuter måste man gå utomhus. 
  1. Du ska visas ute i 2 h i dagsljus, man kan sätta sig i skuggan eller promenera. 
  2. Efter 2 timmar tvättas krämen bort med tvål och vatten. 
  3. Du ska därefter visas inomhus i 2 dagar. 
  4. Området som blir sårigt ska du tvätta med tvål och vatten. Ju kraftigare reaktion du får ju bättre svar kommer du att få. 

Patientbroschyr: Dagsljus PDT

 Hudtumörer

Solskyddsinformation

De flesta hudtumörer beror på den solexponering vi har utsatts för genom hela vårt liv. Därför är det viktigt att skydda sig mot solen.

Under vår och sommar: 

  • Undvik solen när den är som starkast mellan klockan 11-15. 
  • Klädesplagg och huvudbonad är en form av solskydd. 
  • Man kan sätta sig i skuggan för i direkt solljus.
  • Smörj in dig med solskyddsfaktor (SPF) 30-50, tänkt på att smörja in dig flera gånger under dagen. 
  • Välj ett solskydd som skyddar både mot UVA och UVB. 

Mer information om hur du kan minska på dina solskador hittar du här: 

Läs mer på 1177.se

Film kring solskydd från 1177.se

Aktinisk keratos - solskada

Aktinisk keratos är en beteckning för ytliga cellförändringar i huden. 

Rör det sig om en cancer?

Nej, cellförändringarna är mycket ytliga och det rör sig inte om cancer. De flesta aktiniska keratosförändringar är stabila eller till och med går tillbaka. 

Var brukar aktinisk keratos uppträda?

Vanligast visar de sig i ansiktet. Hos tunnhåriga uppträder de ofta på hjässan. De förekommer på även på andra solbelysta områden så som över dekolletage och handryggar. 

Vad orsakar aktinisk keratos?

Solljus. Vi vet att det är den totala mängden solljus som huden har utsatts för under livet som avgör om en aktinisk keratos ska utvecklas eller ej. Man kan alltså mycket väl ha varit försiktig i solen under de senaste åren och ändå utveckla aktinisk keratos.

Vad finns det för behandling?

Man behöver inte alltid behandla aktinisk keratos.

Om man behandlar är den enklaste och vanligaste behandlingen frysning med flytande kväve. Alternativa behandlingar är skrapning och bränning, PDT (Fotodynamisk terapi), eller en särskild kräm som man smörjer enligt särskild ordination. 

Hur förebygger man aktinisk keratos?

Det viktiga är att skydda sig mot solen. Undvik att aktivt söka upp solljus eller solarium. Ett effektivt solskyddsmedel ska användas i Sverige under sommarhalvåret, naturligtvis också vid vistelse i sydliga länder. Kläder är ett bra skydd. När solen står som högst på dagen- sök gärna skugga. Däremot ska man inte känna sig förhindrad att leva ett aktivt utomhusliv. 

Läs mer på 1177.se

Basaliom

Vad är basaliom?
Basaliom är den vanligaste hudtumören. Den är också den minst elakartade hudtumören, växer mycket långsamt och sprider sig inte i kroppen. Oftast sitter den i ansiktet, i andra hand på bålen.

Vad är orsaken?
Solljus, både intensivt solande i perioder och sammanlagda mängden solljus under lång tid. Även ärftliga faktorer har betydelse som t ex vilken hudtyp man har. Immunosuppression (nedsatt immunförsvar) och strålbehandling ökar risken.

Hur behandlas basaliom?
Basaliom går inte över av sig själv. Beroende av vilken typ av basaliom det är och lokalisationen behandlas basaliom på olika sätt:
Operation, att man tar bort tumören med marginal.
Skrapning med slev och bränning.
Skrapning med slev och frysning med flytande kväve + spray.
Frysning med flytande kväve + spray utan skrapning.
PDT, fotodynamisk terapi (skrapning och smörjning med en ljuskänslig kräm och belysning med rött ljus).
Koldioxidlaser (CO2-laser).
Strålning i sällsynta fall.

Kontroll efter behandling:
Efteråt behövs inga kontroller men i undantagsfall kan det bli aktuellt.

Kan basaliom förebyggas?
Man bör undvika höga doser av solljus. Användning av solskyddsmedel rekommenderas. Kom ihåg att bästa skydd är kläder (var god se flik solskyddsinformation).

Läs mer på 1177.se

Morbus Bowen

Morbus Bowen/Skivepitelcancer in situ

Bowens sjukdom eller skivepitelcancer in situ är ett förstadium till skivepitelcancer, vilket är den näst vanligaste formen av hudcancer. Förändringen sitter lokalt och sprider sig inte i kroppen.

Orsak

Förändringen utvecklas i solskadad hud. . Den är den samlade mängden solljus genom livet som kan ge detta. Ljushyade personer har större risk att drabbas jämfört med mörkhyade individer. Personer som vistas mycket utomhus har en större risk att drabbas.

Symtom

Förändringen är ofta välavgränsad , fjällande och rodnad och kan ibland likna eksem. De flesta förändringar uppstår på områden såsom i ansiktet, på öronen och handryggar.

Behandling

Flera olika behandlingar finns och valet beror bland annat på vart förändringen sitter. Förändringen kan opereras bort i lokalbedövning. Den kan också frysas eller brännas efter att man skrapat bort största delen av förändringen. Vissa kan även behandlas med en kräm eller en typ av ljusbehandling som kallas PDT. I vanliga fall krävs inga kontroller efter behandlingen.

Förebyggande åtgärder

Minst lika viktigt som att behandla skivepitelcancer in situ är åtgärder för att förebygga framtida uppkomst av dem. För att minska risken och takten för att nya hudförändringar ska uppstå bör man skydda sig från solen. Det bästa sättet att skydda sig är med kläder och huvudbonad. Om man vistas mycket utomhus, t ex vid semester, strandliv och utomhusaktiviteter bör man skydda exponerad hud med hög solskyddsfaktor, minst 30. Solskyddsmedlet bör skydda både mot UV-A och UV-B. Solen är som starkast mitt på dagen mellan 11 och 15. Man ska även undvika att sola i solarium.

Läs mer på 1177.se

Skivepitelcancer

Skivepitelcancer

Skivepitelcancer är den näst vanligaste formen av hudcancer.

 

Orsak

Förändringen uppstår i solskadad hud. Den är den samlade mängden solljus genom livet som kan ge detta. Ljushyade personer har större risk att drabbas jämfört med mörkhyade individer. Personer som vistas mycket utomhus har en större risk att drabbas.

 

Symtom

Skivepitelcancer yttrar sig ofta som en rodnad, fjällande fläck eller knuta i huden. Det kan också visa sig som ett svårläkt sår. Vanliga områden som drabbas är ansikte, läppar, ytteröron och handryggar.

 

Behandling

Tumören behandlas med kirurgi i lokalbedövning.

 

Förebyggande åtgärder

Minst lika viktigt som att behandla skivepitelcancer är åtgärder för att förebygga framtida uppkomst av dem. För att minska risken och takten för att nya hudförändringar ska uppstå bör man skydda sig från solen. Det bästa sättet att skydda sig är med kläder och huvudbonad. Om man vistas mycket utomhus, t ex vid semester, strandliv och utomhusaktiviteter bör man skydda exponerad hud med hög solskyddsfaktor, minst 30. Solskyddsmedlet bör skydda både mot UV-A och UV-B. Solen är som starkast mitt på dagen mellan 11 och 15. Man ska även undvika att sola i solarium.

Läs mer på 1177.se

Malignt melanom

Malignt melanom är den allvarligaste formen av hudcancer och den cancersjukdom som ökar mest. Den beror oftast på att du har bränt dig flera gånger i solen. Nästan alla som får behandling tidigt blir av med sjukdomen.

Läs mer på 1177.se

Mjällvårta / Seborroisk keratos

Vad är en seborroisk keratos  (talgvårta, mjällvårta)?

Det är en helt godartad förändring som hör till hudens åldrande och kan förekomma även hos yngre vuxna

Det är individuellt hur många man får. Det finns en viss ärftlig tendens.

De sitter vanligen på ryggen, bröstet eller i ansiktet och kännetecknas av att det är välavgränsade, upphöjda, olika stora, bruna – mörkbruna - svarta med skrovlig fet yta. Dessa färgskiftningar är ofarliga.

Man kan ofta skrapa bort dem men ibland kommer de tillbaka efter en tid.

Klåda kan förekomma. De kan även blöda av och till och bli lite irriterade om man river på dem.

Kan de bli farliga?

Nej. Talgvårtor är aldrig farliga.

Man betraktar behandling av talgvårtor som ett kosmetiskt ingrepp som inte utförs av offentlig vårdgivare.

Talgvårtor är oftast lätta att känna igen men ibland kan det finnas svårighet att skilja på en brunsvart talgvårta och en brunsvart elakartad förändring. Av denna anledning kan man ibland behöva rådfråga läkare.

Läs mer på 1177.se

Information till organtransplanterade patienter
Beauty Portrait. Beautiful Spa Woman Touching her Face
Depositphotos_169724404_original

Hur använder jag min kortisonkräm

Nedan kan du se vilken kortisonkräm du kan använda vart och hur länge. Ibland kan din läkare ordinera en annan styrka under annan tidsperiod. Information nedan gäller vuxna och ej barn!

Runt ögon och ögonlock - svag kortison

Exempel på läkemedelsnamn: Ficotril ögonsalva.         

  • Två gånger per dag i max 3 veckor. 
Övriga delar av ansiktet - svag kortison

Exempel på läkemedelsnamn: Mildison / Hydrokortison                       

  • En till två gånger per dag i max 3 veckor. 
Hudveck - medelstart kortison

Exempel på läkemedelsnamn: Emovat / Locoid / Pevison

  • En till två gånger per dag i 2-3 veckor                                             
  • därefter en gång på måndag och torsdag i 3 veckor. 
Öppna ytor - stark kortiosn

Det vill säga ytor som inte är ansikte eller hudveck, t.ex. bål , arm eller ben men undvik i ljumske och arm- och knäveck. 

Exempel på läkemedelsnamn: Betnovat / Ovixan / Elocon / Dermovat

  • En gång per dag i 2-3 veckor,     
  • därefter en gång på måndag och torsdag i 4-6 veckor. 

 Övriga behandlingar

Zyclara - mot solskador

Zyclara används mot solskador, så kallade aktiniska keratos. Behandlingen startar med daglig applicering i två veckor, följt av ett behandlingsfritt uppehåll på två veckor, och slutförs därefter med daglig applicering i ytterligare två veckor.

Läkningsprocessen tar ca 2 veckor, under tiden tvättar du området med tvål och vatten. 

När området har läkt kan du gå vidare och behandla eventuellt nästa område på liknande sätt. 

Läs mer på fass.se

Protopic - mot eksem
  • Används morgon och kväll i 4-6 veckor,   
  • därefter två gånger per vecka (t.ex. en gång på måndag och torsdag) i 4-6 veckor.  
Tenutex - Skabb

Skabb orsakar klåda

Skabb är ett litet spindelliknande djur, ett kvalster, som tar sig in i huden och gräver gångar i hudens yttersta skikt, hornlagret, där de lägger sina ägg. Gångarna är ljusa, trådsmala, centimerlånga strukturer som syns lättast på händerna och fötterna. Ibland finns de också runt naveln, vid bröstvårtorna, på armbågarna och på könsorganen. En i övrigt frisk person kan ha upp till tio djur på sin hud men personer med nedsatt immunförsvar och äldre kan ha flera hundra djur.

Om man har skabb är det vanligt att man får klåda, särskilt på natten. Klådan börjar två till tio veckor efter att man blivit smittad. Den som har haft skabb tidigare får vid ny smitta klåda redan efter två till tre dygn. Klådan kan sitta var som helst på kroppen utom på huvudet. Ibland kan det klia så mycket att man river upp sår som blöder. Man kan även få små rödaktiga knottror, blåsor eller eksemliknande förändringar.

Smittar genom nära kroppskontakt

Man kan bli smittad om man har nära kroppskontakt med någon som har skabb. Ofta överförs smittan om man har sexuell kontakt. Skabb kan även överföras om personer har mer långvarig hudkontakt genom att hålla handen, kramas eller sova i samma säng. Skabbdjuren kan även smitta via kläder, sängkläder, handdukar och solarier. Smittrisken är liten vid vanlig tillfällig kroppskontakt på arbetet, förskola eller skola.

Även om det dröjer flera veckor från att man har smittats tills det börjar klia kan man ändå smitta andra.

Det finns skabb av flera olika arter. Skabb från djur, till exempel katt och andra husdjur kan inte föröka sig på människans hud men kan orsaka bett som kliar.

Receptfritt läkemedel

Det är viktigt att en läkare har ställt diagnosen skabb innan behandling inleds eftersom klådan kan ha andra orsaker som kräver annan behandling.

Alla som bor tillsammans med, eller har haft nära kontakt med, någon som har fått diagnosen skabb ska behandlas samtidigt vare sig man har symtom eller inte. Risken finns annars att någon som är smittad men ännu inte fått klåda fortsätter att sprida smitta.

Det läkemedel som används i första hand är Tenutex och finns att köpa receptfritt på ett apotek.

När det gäller gravida kvinnor och barn under ett år bör läkare rådfrågas innan behandlingen påbörjas

Gör så här

  • Köp 100 gram Tenutex kutan emulsion, receptfritt, på apoteket
  • Tvätta kroppen grundligt. Torka väl.
  • Smörj in krämen omsorgsfullt över hela kroppen från halsen till och med fotsulorna (inte huvudet)

På spädbarn/barn under ett år ska även huvudet behandlas. Tenutex liniment smörjs i hårbotten och på halsen fram till panna och tinningar. Ansiktet behandlas inte.

Smörj särskilt noga:

  • händer – även mellan fingrarna
  • handleder
  • könsorgan
  • kring bröstvårtor
  • kring naveln
  • mellan tårna

Varje kvadratmillimeter av kroppen ska vara täckt med krämen i 24 timmar.

Viktigt! Vid t ex handtvätt efter toalettbesök måste ny kräm smörjas på igen.

Under pågående behandling med Tenutex

  • Tvätta använda kläder, handdukar och sänglinne i maskin
  • Vädra och häng undan de kläder som inte kan tvättas i minst 3 dygn.
  • Byt sänglinne, dammsug och vädra sängkläder, tofflor, mjuka mattor, kuddar, plädar m m

Efter 24 timmar

  • Tvätta kroppen grundlig och ta på rena kläder.

Kan barnet gå till förskola eller skola?

  • Vuxna och barn bör vara hemma under det dygn som behandlingen pågår.
  • I förskolan brukar information om att ett barn har skabb gå ut till alla i gruppen. Övriga barn och vuxna i en barnomsorgs-grupp ska undersökas före en eventuell behandling.

Kräm mot fortsatt klåda

  • Efter behandlingen kan klådan ofta fortsätta i en eller flera veckor. Man kan smörja in de områden som kliar med en mild hydrokortisonkräm för att lindra besvären.

Kontakta vården

  • Om man misstänker att man har skabb ska man kontakta vårdcentralen innan man påbörjar behandling. Det ska man också göra om det fortfarande kliar tre veckor efter avslutad behandling

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177

Läs mer på 1177.se

Rosana 08 236 2
Skärmavbild 2019-07-23 kl. 10.00.50

 Hudsjudomar

Alopecia areata
Alopecia- Diffust håravfall
Alopecia - Manlig typ av håravfall
Analklåda
Atopiska vinterfötter
Atopiskt eksem (böjveckseksem)
Balanit
Bucky-behandling
Bullös pemfigoid
Darier’s sjukdom
Dermatitis herpetiformis
Diskoid Lupus Erythematosus (DLE)
Dyshidrotiskt eksem
Erythema multiforme
Födelsemärken - farliga
Generande hårväxt
Granuloma anulare
Handeksem
Impetigo
Keratosis pilaris
Klåda
Lichen ruber
Lichen sclerosus et atroficus
Melasma
Morfea
Myggor och andra insekter
Necrobiosis lipoidica
Neurodermit
Nummulärt eksem
Perioral dermatit
Pityriasis alba
Pityriasis rosea
Pityriasis versicolor
Psoriasisledvärk
Pustulosis Palmo Plantaris (PPP)
Seborrhoiskt eksem
Soleksem och ljuskänslighet
Solskadad hud
Tylotiskt eksem (Hyperkeratotiskt eksem)
Urtikaria
Vitiligo
IMG_7030 (kopia)
IMG_7023 (kopia)
IMG_7016 (kopia)